2011-12-30 OhFuck

Tja allihopa, känner just nu att jag måste snacka ut mig för har fått nått så inihelvetes problem.
Visst flera av er kommer att tycka efter läst detta, ammen det är ingen ting, klaga inte, du väger inte mkt då, blablabla. Men att vara så lång som jag är (1.73+) och väga 54.3 kg är inte bra. Min mamma är kortare än mig och ska enligt BMI värdet ska hon väga nått på 60+.
Och därför är det sjukt att jag gått ner så mkt. Har provat flera olika vågar och alla visa stort sätt samma.
Jag får erkänna att det är till min egna skulld att det är så. Ska inte säga precis att jag har typ ätstörningar men det är tyvärr nått åt det hållet. Jag äter knappt nu mera för antingen är jag inte hungrig, har ingen aptit eller så mår jag dåligt att att ens tänkta på mat.Visst finns någon anledning till säkert men såhär illa har det aldrig varit förr.  Vilket är sjukt jobbigt för jag älskar att laga mat eller baka nått gott eller göra nått gott för andra. Men om jag typ inte har någon aptit och mår dåligt av mat så klarar jag inte av det.
Allt detta påverkar och hur jag är i person. Mina vänner märker det kanske inte för jag är verkligen en glad sprallig person. Men här hemma blir det fel ofta. Jag grällar med min mamma och pappa och har fått dem att grälla pga mig och jag känner hemsk för det. Sånt som får mig att önska att jag vore en bättre dotter.
Önskar jag kundevarit så mkt. Önskar jag var en bättre vän, en bättre dotter, och hade jag fått en andra chans skulle jag göra allt för att vara en bättre flickvän.
Så ni ser allt leder alltid till nått. Allt från ätstörningar till gräll till att blir sårad till deprition.
Ni får tycka vad ni vill om jag är dum i huvudet eller att jag bör gå och kolla mig, men ni ska veta att jag tänkte oxå så nät jag fick höra folk med såna här problem. Men ni ska veta att det är inte så lätt som ni tror att fixa detta och börja äta. Alla har ett nått som lett till att dem inte äter. Mitt är inte för att jag tycker jag ät fet eller ful.
Mitt är för jag fick mitt hjärta krossat 3:e gångern  i rad på exakt samma sätt. Även om jag ska vara glad över att vänskapen finns så läker inte allt. Såren läker, men ärren finns kvar. Och mina ärr blir större och större.
Så nästa gång ni klagar på att jag inte äter eller kallar mig saker för jag är ledsen och nere, tänk såhär.. detta kunde varit du. För vem som helst kan sitta i mina sist och mår såhär dåligt.
Nått annat ni oxå ska tänka på är att varje gång ni klagar så gräver ni en djupare grop att knuffa ner mig i.
Om det ens var någon som läste detta så vill jag säga tack för ni tog er tid

Kommentarer
Postat av: Mikki

Emma, du ska veta att jag läser vart enda inlägg du gör och jag vet exakt hur de känns, för inte så längesen jag var med om de ju :( <3

2011-12-30 @ 18:01:57
URL: http://cookiemonster.devote.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0